Torkning
En viktig del i torkningen av ved är luftfuktigheten som är som lägst under tiden före lövsprickningen och stiger successivt mot hösten. När skillnaden mellan vedens och luftens fuktighet är som störst så torkar den effektivast. Genom detta så är torkningen av veden ofta bättre i april vid 10° än vid 25° i augusti. Vid minusgrader under vintern är luftfuktigheten ofta låg och veden torkar även då bra i uppvärmt utrymme. Men då krävs det att finns en fläkt för att sätta luften i rörelse om större mängder skall torkas. För att få bästa resultat när man använder fläkt så ska man tänka på suga bort luften istället för att blåsa direkt på veden. Fukthalten i grova tal när det gäller rå ved, ligger runt 50 % och lufttorr ved ligger på 15 % i maj samt 30% i oktober-november.
Rå ved
Volymen ved minskar i takt med att torkningsprocessen sker. De som torkar sakta, speciellt tyngre lövved bör ha två torksäsonger för att bli optimalt torr. Viktig notering angående ved som torkat ordentligt under vår och försommar är att den återtar en högre fukthalt vid förvaring ute under hösten. När den sen kommer in i rumstemperatur så återtar den dock sitt torra tillstånd mycket snabbt. Normaltorr ved har cirka 10 % högre värmevärde än rå ved vid eldning. I praktiken tillkommer dock ytterligare 10 % eftersom torr ved ger en högre verkningsgrad i förbränningsanläggningen
Lagring
Att tänka på när man har den upparbetade veden är se till att den är väl genomluftat under tak. Ett bra alternativ är ute under ett plåttak som vilar på reglar. Något som inte är att rekommendera är att använda presenning. Om detta trots allt är enda alternativet, tänk då på att inte dra den långt ner på sidorna. Att lagra veden på pall innebär en optimering av cirkulationen.
Eldskola
Finns det något mysigare än att elda i en braskamin eller höra sprakandet från en öppen spis. Inte nog med att det mysigt så kan man spara stora pengar med att elda med ved på rätt sätt. Medan du myser och din spargris växer så märker du snart en plusfaktor till, vilket är att lokala eldstäder ger högre värme än direktuppvärmda elradiatorer, ved har faktiskt dessutom ett större energi- innehåll per krona än vad eldningsoljan har.
Att tänka på när du eldar
När du tänder en eld så ska du tänka på att elden får tillräckligt med luft så att du får bra fyr. Använd små stickor som är lätt antändliga tillsammans med papper. Se till att du får en bra glödbädd innan du lägger på lite mindre vedträn innan du lägger på de stora. Viktigt att använda torr ved. Risken för skorstensbrand ökar i annat fall pga ökat tjärutfall. Detta medför även sämre drag i skorstenen med lägre effekt som följd.
Förbränning
För att uppnå ett optimalt utbyte så är det rekommenderbart att använda blandved ibland. Eldning enbart med ett trädslag medför ökad sotbildning och då sänks energiutbytet vid samma sotningsintervall.
Miljön
Eldning med ved är ur miljöaspekt ett utmärkt val om man eldar på rätt sätt. Veden bör vara torr och förbränningen bör ske med hög temperatur, samt en ordentlig lufttillförsel. Då ved är ett biobränsle blir det inget så kallat nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Sambandet är att ny skog växer upp och binder koldioxid i samma takt som ved avverkas och eldas upp.
Till sist
Tänk på välja rätt utrustning, det vill säga en miljögodkänd eldstad, elda pannan mot ackumulatortank. Se till att skorsten hålls ren från sot så att det blir ett bra drag. Pyrelda aldrig då det lätt bildas sot och tjäravsättningar på pannväggarna samt i rökgången. En skorstensfejare ska alltid godkänna din installation innan eldning får påbörjas.